Så räknas Halk-Index

Kort sagt

Sex regler prövas mot väderläget i din kommun. Varje regel som slår till ger sina poäng, poängen summeras och summan hålls inom 0–100. Indexet är vår egen sammanvägning — inte en officiell varning från SMHI eller Trafikverket, och ingen mätning av friktionen på vägen. Det är ett regelbaserat stöd, inte en validerad sannolikhet för halka eller olyckor: 60 poäng betyder inte 60 procents risk.

De sex reglerna

• Fuktig vägbana nära noll. Vatten på en vägbana under noll fryser. Det är den vanligaste vägen till svarthalka och väger därför tyngst. Gränsen går vid +1 °C och inte vid noll, eftersom broar, skugga och öppna sträckor är kallare än den punkt som mäts eller uppskattas.
• Nederbörd och minusgrader. Regn eller blötsnö som följs av minusgrader ger ishalka, och underkylt regn fryser i samma stund det landar.
• Kall vägbana under mild, fuktig luft. Vägbanan har kylts under noll medan luften ovanför är mild och fuktig. Fukten kan frysa direkt på asfalten till en tunn, genomskinlig ishinna — samtidigt som bilens termometer visar plusgrader.
• Trafikverket rapporterar halka i närheten. Det är en iakttagelse av vägen, inte en prognos. Rapporterar Trafikverket is i närheten kan det finnas is där du kör, även när vädret i tätorten inte talar för det.
• Vägtemperatur under daggpunkten. Då fäller luften ut fukt på vägbanan — som rimfrost eller en tunn ishinna — utan att det har regnat.
• Vinden torkar vägbanan. Frisk vind torkar upp en våt väg fortare, så det finns mindre vatten kvar att frysa.

De regler som talar för is ger 40, 35, 35, 35 och 20 poäng. Regeln vinden torkar vägbanan drar i stället av 5 poäng (−5). De positiva reglerna kan tillsammans ge 165, men indexet stannar vid 100. Skalan är alltså grov med flit: den ska skilja en lugn morgon från en farlig, inte låtsas veta skillnaden mellan 43 och 47.

Två ord som återkommer

• Daggpunkt är den temperatur där luften inte orkar bära sin fukt längre. Är vägen kallare än daggpunkten fälls fukten ut på asfalten, som dagg eller, under noll, som frost och is.
• Yttemperatur är temperaturen i själva vägbanan, inte i luften. Den kan vara flera grader lägre än lufttemperaturen, och det är den som avgör om vatten på vägen fryser.

Ett räkneexempel

En kall morgon: vägbanan är −2,0 °C och fuktig, luften −1,0 °C med daggpunkten −1,5 °C, det har kommit nederbörd under natten och det blåser 3 m/s. Ingen vägväderstation finns nära och Trafikverket har inte rapporterat något.

95 ligger i spannet 61–100, alltså hög risk. Vinden räknas inte här: den drar bara av när vägbanan är våt, och i exemplet är den fuktig.

Skalan

• 0–30: Låg risk. Låg beräknad risk. Broar, skugga och kvarliggande is kan ändå vara hala. Anpassa farten efter väglaget.
• 31–60: Förhöjd risk. Halka kan förekomma fläckvis — på broar, i skugga och på öppna sträckor.
• 61–100: Hög risk. Räkna med is som inte syns. Sänk farten rejält, öka avståndet och undvik tvära rörelser.

I praktiken betyder förhöjd att en av de tunga reglerna (35 eller 40 poäng) har slagit till, och hög att minst två av dem har gjort det samtidigt.

Varifrån värdena kommer

Värdena gäller kommunens största tätort och hämtas på nytt varje halvtimme från två väderprognoser: SMHI:s öppna data och MET Norway, källan bakom yr.no (båda CC BY 4.0).

• Prognosen för närmaste timme, från båda: lufttemperatur, luftfuktighet, vind och molnighet blir medelvärdet av de två. Där bara ett fel åt ena hållet är farligt väljer vi det försiktiga: den lägre minimitemperaturen de närmaste sex timmarna, den större nederbördsmängden, och sjunkande temperatur om någon av dem väntar sig det. Daggpunkten räknas ur den sammanvägda temperaturen och luftfuktigheten med Magnus formel. Svarar bara den ena används den, och kortet säger vilken.
• Analysen av de senaste 24 timmarna: hur mycket nederbörd som faktiskt har fallit. Minst 0,2 mm räknas som nederbörd det senaste dygnet. Det gör också minst 0,1 mm väntad nederbörd den här timmen, eller nederbörd som vägväderstationen mäter just nu. Svarar inte analysen är det bara de sistnämnda som räknas. Analysen kommer från SMHI.
• Vägbanan, från Trafikverket: den närmaste av Trafikverkets vägväderstationer inom 20 km från tätorten, om den har rapporterat den senaste timmen. Den mäter yttemperaturen i vägbanan och, på de flesta stationer, lufttemperatur, luftfuktighet och daggpunkt precis ovanför. Bara ett fåtal stationer mäter också om det ligger vatten, snö eller is på vägbanan och hur tjock vattenfilmen eller isen är. Där stationen inte gör det uppskattas väglaget ur vädret, som utan station. Uppmätt is räknas alltid som halka, även strax över noll.
• Väglagsrapporterna, från Trafikverket: rapporter för statliga vägar inom 25 km från tätorten, inte äldre än ett dygn. Avståndet är större än för stationerna (20 km) eftersom en rapport gäller en hel vägsträcka, inte en punkt.

Utfärdar SMHI en varning eller ett meddelande om snöfall eller isbeläggning som berör kommunen, visas den överst på kommunsidan, med länk till SMHI:s varningar. Varningen påverkar inte Halk-Index: den är SMHI:s egen bedömning och står bredvid indexet, inte i det.

Vad som är uppskattat

Finns ingen vägväderstation inom 20 km med en färsk mätning uppskattas vägtemperatur och väglag i stället, ur prognosvärdena ovan, och märks med en asterisk i detaljvyn. Detsamma gäller väglaget där stationen bara mäter temperaturen. Uppskattningen är en ren formel — samma väder ger alltid samma svar.

Vägtemperatur

• Vägbanan strålar ut värme mot himlen och blir kallare än luften: 0,5 °C vid helmulet, upp till 3 °C vid klar himmel. Blåser det mer än 6 m/s halveras avkylningen, eftersom vinden blandar ner varmare luft.
• Solen värmer asfalten med upp till 6 °C, i proportion till solhöjden. Helmulet tar bort 75 % av den värmen. En låg vintersol räcker sällan för att väga upp utstrålningen.
• På fuktig vägbana behålls 75 % av skillnaden mot luften, på våt 50 % — vatten binder ytan till lufttemperaturen.

Väglag

• Våt: minst 0,3 mm nederbörd de senaste tre timmarna, eller minst 0,1 mm väntad den här timmen.
• Fuktig: nederbörd det senaste dygnet, luftfuktighet på minst 90 %, eller en vägtemperatur som ligger på eller under daggpunkten.
• Torr: i övriga fall. En torr vägbana ger låg poäng även i sträng kyla — is kräver vatten.

Vad indexet inte kan säga

• Det gäller en punkt, inte din väg. Broar, skuggiga partier, sänkor och öppna sträckor kan vara hala när tätorten inte är det. En stor kommun har flera klimat.
• Det vet inget om väghållningen. Saltning, sandning och plogning syns inte i vädret. En nysaltad väg kan vara säker vid ett högt index, en osaltad grusväg hal vid ett lågt.
• Utan en station nära ser det inte snö och is som redan ligger. Där vägbanan bara uppskattas ger packad snö och gammal is halka utan att någon regel slår till.
• Vägtemperaturen är ibland en uppskattning — där ingen station finns nära — och kan då slå fel med ett par grader. Kring noll är ett par grader hela skillnaden. En station mäter också bara sin egen vägsträcka.
• Det bygger på prognoser. Två modeller som är överens är säkrare än en, men slår båda fel gör indexet det också. Svarar ingen av dem visar vi det senast kända värdet, märkt med klockslag, i högst sex timmar.

Använd indexet som en påminnelse om att titta efter — inte som ett besked om att vägen är säker. Officiella varningar finns hos SMHI och läget på vägarna hos Trafikverket. Mer om fenomenet bakom reglerna står i Vad är svarthalka?

Varje ändring av formeln, med datum och skäl, står i ändringsloggen. Hur indexet stämmer med Trafikverkets egna väglagsrapporter visar vi på sidan Hur träffsäkert är Halk-Index.