Halk-Index · Guide
Ändringar i Halk-Index
Varje gång vi ändrar hur indexet räknas står det här: vad som ändrades, när och varför. Ett index som byter formel i det tysta går inte att lita på.
Text: Adam Abré
Publicerad · Uppdaterad
Formeln som gäller nu står på metodsidan. Ändringar i text och utseende som inte påverkar något värde står inte här. Under varje ändring står dess id i vår versionshistorik.
: Fuktig vägbana räknas under +1 °C, och Trafikverkets halkvarning bara på kall väg
- Regeln om fuktig, våt eller snötäckt vägbana gäller nu när vägen är kallare än +1 °C, inte bara under 0 °C. Poängen är desamma, +40.
- Trafikverkets varning ”Risk för halka” räknas bara när vägbanan i kommunen är kallare än +3 °C. Is, snö, snömodd eller rimfrost som Trafikverket rapporterar räknas som förut, oavsett temperatur. Finns både en varning och en rapport om is i närheten visas rapporten om is.
- Jämförelsen på sidan om träffsäkerhet räknas från och med i dag med de nya reglerna. Timmarna dessförinnan ligger kvar som de räknades då.
Varför: Vi gick igenom 60 782 timmar från 24 oktober till 7 november. När Trafikverket rapporterade halka gav vädret ensamt låg risk i 62 % av timmarna, ofta vid en fuktig väg strax över noll. Broar, skugga och öppna sträckor är kallare än den punkt vi mäter eller uppskattar. Samtidigt ligger halkvarningen ofta kvar hela dagen och kan gälla en väg upp till 2,5 mil bort, så indexet var förhöjt vid varm väg mitt på dagen i 437 kommundygn. Räknat om med de nya reglerna fångar vädret ensamt 49 % av timmarna med halkrapport, mot 38 % förut. Indexet är förhöjt vid väg på +3 °C eller varmare i 436 timmar i stället för 1 988, och totalt larmar det ungefär lika ofta som förut.
Id i versionshistoriken: b0ab5ca
: Fler prognospunkter i stora fjällkommuner
- Malung-Sälen, Härjedalen, Älvdalen och Storuman får extra prognospunkter i Sälen, Vemdalen, Funäsdalen, Idre och Hemavan. Varje punkt får ett eget Halk-Index, räknat med samma regler och samma källor som kommunens.
- Kommunens eget index ändras inte. Det gäller fortfarande den största tätorten, och det är det som syns i översikten, i statistiken och i halklarmen. De extra punkterna visas bredvid, var för sig, och vägs aldrig ihop med det.
- En punkt läggs bara till om den ligger minst 15 km från kommunens egen punkt. Därför får Åre ingen extra punkt: byn Åre ligger cirka 10 km från kommunens prognospunkt.
Varför: I stora kommuner med fjäll kan väglaget vid skidorten vara helt annat än i centralorten 60–200 km bort. Den som ska till fjällen ska inte behöva läsa av Malungs väder för Sälen.
Id i versionshistoriken: 1585075
: Trafikverkets väglagsrapporter blir en regel, och stationen ska ligga närmare
- Ny regel, +35 poäng: Trafikverkets väglagsrapport för en statlig väg inom 2,5 mil anger is, snö, snömodd eller rimfrost, eller varnar för halka. Rapporter äldre än ett dygn räknas inte.
- Vägväderstationen får ligga högst 2 mil från kommunens största tätort, i stället för 3 mil. Det räcker för 280 av 290 kommuner; de tio som inte har någon station så nära får en uppskattad vägtemperatur.
Varför: Kiruna visade index 0 samtidigt som Trafikverket rapporterade fläckvis is på E10. När den som sköter vägen säger att det är halt ska indexet inte säga motsatsen. En station 3 mil bort säger för lite om vägarna i tätorten.
Id i versionshistoriken: 3f82d8d
: Uppmätt vägbana från Trafikverkets vägväderstationer
- Vägtemperaturen tas från den närmaste vägväderstationen med en mätning från den senaste timmen, när det finns en. Annars uppskattas den som förut.
- Ny regel, +35 poäng: svarthalka uppmätt vid vägen. Stationen mäter vägbanan till 0 °C eller kallare, luften över 0 °C och luftfuktigheten över 85 %. Regeln prövas bara på uppmätta värden.
- De flesta stationer mäter bara temperaturen, inte om det ligger vatten eller is på vägen. Där en sådan givare saknas räknas väglaget som okänt och uppskattas, i stället för att läsas som torr väg.
Varför: En mätning i vägbanan är bättre än en uppskattning ur väderprognosen. Men en station som inte kan se is får inte tolkas som att det inte finns någon.
Id i versionshistoriken: 1030f5b, e11cb6e
: Nya poäng för nederbörd och vind, och två väderprognoser i stället för en
- Regeln om nederbörd och minusgrader ger 35 poäng i stället för 30.
- Avdraget för vind som torkar vägbanan är −5 poäng i stället för −10.
- SMHI:s och MET Norways (yr.no) prognoser vägs samman: medelvärdet för temperatur, fukt, vind och moln, och det försiktigaste värdet för lägsta temperatur, nederbörd och trend. Svarar bara en av dem används den.
Varför: Med de gamla poängen kunde en enda tung regel inte ge förhöjd risk, och stark vind kunde trycka ner en våt vägbana under noll till låg risk. Vinden torkar vägen långsammare än vattnet fryser. Två oberoende prognoser som är överens är säkrare än en.
Id i versionshistoriken: c1ed05a, 7e6a2fb
: Uppskattad vägbana i stället för platshållare
- Vägtemperatur och väglag uppskattas ur molnighet, solhöjd, vind, luftfuktighet och nederbörd, med fasta formler som står på metodsidan.
- Nederbörden det senaste dygnet hämtas ur SMHI:s analys.
Varför: Vid starten den 20 september fanns ännu ingen beräkning av vägbanan och nederbörden. Där användes platshållarvärden som härleddes ur SMHI:s väderdata. De byttes ut efter ett dygn.
Id i versionshistoriken: 820ac1f
: Halk-Index startar
- Ett tal mellan 0 och 100, summan av fyra regler: fuktig vägbana under noll +40, nederbörd följd av fallande temperatur +30, vägtemperatur under daggpunkten +20 och vind som torkar vägbanan −10.
- Nivåerna är låg (0–30), förhöjd (31–60) och hög (61–100). De har inte ändrats sedan dess.
Varför: En temperaturgräns ensam säger för lite om halka. Regler med synliga poäng gör det möjligt att se varför indexet blev som det blev.
Id i versionshistoriken: a05f403